På Jamtli, Jämtlands länsmuseum i Östersund, finns över hundra historiska byggnader bevarade. Snickaren Mats Almlöf är delaktig i arbetet för att tidens tand ska fara skonsamt fram med de gamla husen. Med traditionellt hantverk och moderna maskiner räddas ett kulturarv åt eftervärlden.

Mats Almlöf älskar gamla hus. Kaffet hinner bli kallt och anteckningsblocket fullskrivet när hans favoritämne ska avhandlas. Trådarna går från gården i Nordanberg i Brunflo till arbetet på Jamtli och ett projekt inom byggnadsvård med koppling till världsarvet Kizhi i ryska Karelen.
Bostadshuset på gården i Nordanberg utanför Östersund, där han bor med familj, katt och höns, har efter tolv års arbete snart återfått sin forna glans. Eterniten är borta och originalpanelen renoverad. Murstock, timmer och tak har setts över. Fyrluftsfönster från tiden då huset byggdes är tillbaka. Med varsam hand har ordningen återställts, både exteriört och interiört. Återstår att ta hand om gårdens äldsta hus, en gammelstuga från 1750 i vad som närmast kan beskrivas som originalskick.
– Där finns till och med ett lönnrum, myser Mats Almlöf.
Som självlärd specialist på traditionellt hantverk och tidstroget underhåll av gamla hus arbetar Mats Almlöf sedan snart två år på Jamtli i Östersund. Han ingår där i teamet som svarar för att alla de byggnader som flyttats från olika håll i Jämtland hålls i gott skick, utan fusk, med metoder som användes när huset byggdes.
– Vi gör som man ska göra, säger han. Och vi försöker inte dölja att huset har reparerats. Istället visar vi gärna att det tagits om hand och hur vi gått till väga.

EN LEVANDE ARENA

Friluftsmuseet på Jamtli invigdes 1912. I nykterhetens, folkgemenskapens och nationalismens anda var tanken att skapa en levande arena för traditionell folkkultur med bland annat spelmansstämmor, folkfester och marknader på programmet.
De två byggnader som vid starten hade flyttats till Jamtli har sedan dess utökats med ytterligare 110 hus och gårdar som placerats i det parkliknande område med utsikt över Storsjön som utgör Jamtlis friluftsmuseum.
Här finns hus av alla de slag och från hela Jämtland. Det är allt mellan stora gårdar och små häbren som ska hållas i ett skick som förhindrar att de ruttnar och förstörs.
– Man kan väl utan överdrift säga att det är svårt att komma i kapp med underhållet, konstaterar Mats Almlöf. Men vi gör vad vi kan och försöker hitta effektiva metoder att hålla tidens tand i schack.
Ett sätt är att anordna kurser och läger i byggnadsvård och därmed vidga kompetensen. Intresset för trä och traditionellt hantverk är högt och att då koppla teori till praktiskt arbete med husen på Jamtli som studieobjekt ger snabbt resultat. Enbart under 2017 har över hundra fönster renoverats på detta sätt.
– Allt fler vill i allt högre utsträckning själva ta hand om sina hus och lära sig laga fönster och gamla timmerstockar, säger Mats Almlöf. Då ger det rätt fin tillfredsställelse att kunna peka på ett hus från 1600-talet man varit med om att rädda.
På Jamtli finns tre snickerier. Ett för attribut och utställningar, ett finsnickeri som arbetar med möbler och inredningar och slutligen ett för alla gamla hus, där Mats Almlöf arbetar. Sammantaget finns här en handfull snickare, exklusive alla lärlingar och praktikanter som regelbundet ges plats i museets verkstäder.
– Det innebär mycket samlad kunskap och erfarenhet, försäkrar Mats som själv har ett närmast livslångt intresse för gammalt hantverk med många renoverade hus på meritlistan. Och som dessutom säljer utvalda byggnadsvårdsprodukter i eget företag.
Virket som används vid reparation och renovering av gamla hus ska vara tätvuxet och av hög kvalitet. Gärna kärnfura. Och bra virke, hävdar Mats, finns det gott om. Men inte i byggshoppen.
Museet har istället avtal som ger rätt att leta efter lämpliga träd på rot på mark som tillhör Försvaret. Avverkar gör man på vintern och ofta körs det sedan ut med häst.

DRÖMMER OM ETT BANDSÅGVERK

Verkstäderna är välutrustade, med effektiva och nogsamt utvalda verktyg och maskiner. Med alla hus att ta hand om finns inte tid att bila timmer för hand. Då kommer ett gammalt kedjesågverk väl till pass. Men drömmen är ett bandsågverk från Logosol.
– Den går tre gånger så snabbt, med ett skär som bara är drygt 2,5 millimeter, säger Mats. Det vore fenomenalt. Jag har nyligen fått en offert som vi nu ska ta ställning till.
Sedan tidigare finns en plan- och rikthyvel från Logosol på plats. ”Robusta och rejäla maskiner med lång livslängd” är Mats omdöme. Hyvlar panel gör man däremot helst för hand, för att inte tappa hantverket. Lika viktigt är att kunna hugga med yxa och att sedan också veta hur verktygen ska slipas.
– Det är kunskap som helst ska leva vidare, förklarar Mats. Vi behöver alla duktiga händer som finns. Men maskinerna utgör ett viktigt komplement som gör det möjligt att hinna rädda det som räddas kan.

BYGGD FRÅN GRUNDEN

Vi följer med ut på området för att se några exempel på aktuella projekt. Invid en kopia av Håsjö gamla 1600-talskyrka som sattes upp häromåret finns en nybyggd klockstapel som invigdes i somras.
Originalet är från 1600-talet och kopian är byggd helt från grunden, av timmer utdraget från skogen med häst, med spånklätt tak och en bronsklocka som väger 80 kilo.
– Superkul att bygga, försäkrar Mats. Strax intill finns ett häbre från 1500-talet som flyttades till Jamtli 1940. Fortfarande syns skotthålen efter att man provsköt sina gevär med handstöpta blykulor. Nu blir det nytt tak och några takstockar ska bytas ut. Virket är noga utvalt, passningar görs med yxa, inga spikar används.
– Det är så här vi arbetar, förklarar Mats. Antingen bygger vi helt nytt, efter gammal modell. Eller så räddar vi gamla hus på väg att ruttna sönder. Och det räcker långt.

Solohyvel SH410
Solohyveln har blivit en omtyckt maskin bland snickare och sågverksägare. Möjligheten att klyva och profilera i ett moment har löst många problem och sparat många arbetstimmar.
Solosåg M8
Om du inte sågat förut är M8 det perfekta alternativet. Du kommer igång snabbt och en Solosåg är verkligen enkelt att använda. Redan första dagen kommer du att ha producerat en rejäl stapel med plank och brädor.