Under drygt hundra år har broar i Sverige främst byggts i stål och betong. Men nu vinner träbroarna terräng. De är lika hållbara som betong, och dessutom vackra. När även miljöargumentet tas med i beräkningen blir träbron ett alternativ att räkna med.

I samband med att Iggesunds bruk byggde ut reningsverket på Skälön 2008 beslutades att man skulle ersätta den gamla bron med en ny med bättre bärighet. På det viset skulle lastbilarna slippa göra en omväg på drygt nio kilometer.

– Vi räknade snabbt ut att det skulle löna sig med en ny bro, både ekonomiskt och miljömässigt, minns Holmens miljöchef Anna Mårtensson.

Att man dessutom valde att bygga bron i trä hade flera orsaker. För det första är Holmen ett skogsföretag vilket gör att det faller sig naturligt att använda trä som byggmaterial. En bro av trä är också billigare och går snabbare att bygga.

– Men framför allt har trä mindre påverkan på miljön än stål och betong. Enligt ett examensarbete från ingenjörsprogrammet vid Uppsala universitet utmynnar en livscykelanalys för en betongbro, beräknad efter en livslängd på 40 år, inklusive investering, byggprocess och drift, i dubbelt så stora koldioxidutsläpp som en bro byggd av trä.

– Många små förbättringar ger stora miljövinster, med lägre utsläpp och ökade förutsättningar att Sverige ska klara beslutade miljömål, konstaterar Anna Mårtensson.

FAKTA • SVENSKA TRÄBROAR

Den längsta träbron som byggts i Sverige är en 230 meter lång gång- och cykelbro i Umeå. Landets äldsta träbro är från 1737 och sträcker sig över Skellefteåälven.