Det är med viss förvåning jag konstaterar att Logosol firar sitt 20-årsjubileum i år. Det känns som att det var nyss familjen skruvade ihop våra första Solosågar hemma i gillestugan. Sedan dess har utvecklingen gått med en rasande takt, från ett sågverk till komplett varuhus av utrustning för småskalig träbearbetning, på export över hela världen.

En av våra allra första kunder heter Staffan Sandler och köpte det sågverk han fortfarande använder av mig på en mässa i Stockholm våren 1989. När jag tittar på bilderna så är det som vi träffades igår. Samtidigt som tiden går fort är minnet kort. Just nu upplever vi en kris som påstås vara den värsta sedan 1930-talet. Så lät det i slutet av 1970-talet, i oktober 1992, när Sverige drabbades av 500 procents ränta, och 2001 när IT-bubblan sprack. Nu levande svenskar har bara upplevt en kris med verklig brist på livets nödtorft. Det var under andra världskriget, när grannländerna var ockuperade och Sverige i blockad.
Ibland lyckades en bananbåt smita genom minfälten, men i huvudsak var vi hänvisade till det som kunde produceras inom landet. Framför mig har jag ett kuvert fyllt med ransoneringskuponger från den tiden. Det är kuponger för mjöl, skor, socker, kött och fläsk, textilier, växlingskort för vete som användes för inköp hos bagaren och ett ark med matfettskuponger för restaurangbesök. Varje kupong berättigade till stekning i fem gram matfett.
Då som nu fanns det möjlighet att välja. Endera såg man inga andra möjligheter än det ransoneringskorten gav eller också skapade man själv möjligheterna med köksträdgård, hushållsgris, kaniner, jakt och fiske. Lärdomen är att resurser inte är något som bara finns. Resurser är något som vi människor själva kan skapa.
Jag brukar skämtsamt kalla den här egenskapen för åstadkommations-förmåga. Det är något som det finns gott om bland Logosols kunder.
Jag tror inte att den som saknar förmågan ens funderar på eget sågverk. En av våra kunder, från Norge, uttryckte det så här vid avslutningsmiddagen på en timringskurs i höstas: "Med Logosols maskiner känner man sig äga rätten att be resten av världen fara åt skogen".
Under företagets 20 år har vi upplevt två ekonomiska kriser. Båda har haft samma förlopp. Först tystnade telefonerna, sedan började det ringa ännu mer än tidigare. Samtalen kom från människor som insett att möjligheter och resurser inte ramlar ned från himlen.
Efteråt har kunder berättat för oss hur mycket Solosågen eller hyvelmaskinen betydde för dem. De kunde hålla humöret uppe och fortsätta skapa ting till glädje för familjen och för plånboken. Till skillnad från mycket annat är småskalig träförädling en produktiv syssla, som skapar varaktiga resultat och även reda pengar.
Vad som skiljer dagens situation från 1940-talets ransonering är att det inte råder brist på mat, skor eller mattfett för restaurangbesök. Tvärtom finns allt i överflöd. Vad som saknas är tilltron till vår egen åstadkommations-förmåga.
När jag skriver att vi bara upplevt en kris här i Sverige är det inte riktigt sant. Under de gångna 20 åren har stora värden förstörts genom naturens nycker. En av dessa händelser var när orkanen Gudrun drog över södra Sverige 8-9 januari 2005. Den lämnade efter sig ödelagda skogsfastigheter och krossade drömmar. Några inväntade skördarnas ankomst och fick se sin skog flisas ned till biobränsle. Andra beställde en Solosåg och förädlade det bästa av orkanens rov.
Gudrun fällde 12 miljoner kubikmeter skog, långt mer än vad som på rimlig tid kan sågas upp med Solosågar. I samtal med kunder har vi förstått att den sågade mängden inte var poängen med eget sågverk, det var att kunna göra något själv, att ta initiativet istället för att passivt invänta skogsentreprenörer och myndigheter. Det viktiga var känslan att själv bemästra den uppkomna situationen.
Det här är urgamla insikter, som gett upphov till åtskilliga ordspråk. Två av dem lyder så här: "Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus" och "När det stormar bygger vissa vindskydd, andra väderkvarnar". Logosols kunder är av den sorten som bygger väderkvarnar. Våra telefoner ringer, eposten strömmar in och vi får alltmer frågor och beställningar via Internet. Åstadkommationsförmågan lever!

Bengt-Olov Byström

Ledare våren 2009