Före jul blev det en miljödebatt om julgranen. Vad är bäst? En av återvunnen plast från Kina som håller i tio år eller en självhuggen gran från trakten? Debatten blev inte långvarig. Den närproducerade granen är överlägset bäst för miljön, särskilt omden huggs på en granplantering som ändå måste gallras eller i en kraftledningsgata. Visserligen är kinagranen återvunnen, men den har rest i 20 000 kilometer. Även om du hugger julgranar runt knuten i 20 år kommer du inte i närheten av den miljöbelastningen.

Naturskyddsföreningen gav sig också in i debatten. Deras råd tillhusägare är att plantera en permanent julgran på tomten och flytta ut julstämningen. Som inomhusgran är det en ekologiskt närproducerad gran som gäller. I storstäderna börjar det komma en efterfrågan på ekologiskt närproducerade julgranar. För oss som bor närmare skogen kan det låta lite märkligt, men faktum är att allt fler är beredda att betala mer för det som är ekologiskt och närproducerat.
Det är bara en tidsfråga innan samma diskussion sprider sig till andra områden. När får vi se annonser om ekologiskt närproducerat konstruktionsvirke, paneler och lister? Ur ett miljöperspektiv är det betydligt mer angeläget än vilken julgran vi väljer, eftersom det förbrukar
många gångermer trämaterial.
Du som håller på med småskalig träförädling, yrkesmässigt eller för eget bruk, uppfyller redan idag framtidens krav. Dina träd kommer från närområdet, du förädlar demmed småskalig teknik efter dina egna eller kundens önskemål och det blir inga långa resor, vare sig för dig eller kunden.
Som småskalig träförädlare har du också möjligheten att erbjuda ett ännu mer miljövänligt material – utvalt trä som är anpassat för varje ändamål.
Mest intressant torde kärnfura och lärk vara somalternativ till tryckimpregnerat virke. Visserligen är tryckimpregnering inte lika farligt för naturen som det en gång var, men samtidigt har de rötskyddande egenskaperna försämrats och frågan är om det idag är någon större skillnad på tryckt virke och kärnved.
För två år sedan presenterade Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala en flerårig studie av lärkens beständighet. Som referensmaterial användes kärnfura från olika delar av landet. Testpinnar grävdes ned i jorden på ett testområde i halländska Simlångsdalen. Resultatet blev att lärk håller i cirka tio årmedmarkkontakt. Frånandra håll rapporteras att lärk kan ha markkontakt i 15-20 år utan att börja ruttna. Vad skillnaderna beror på kanman spekulera om, men det kan vara att jorden har olika sammansättning.
Detmest intressanta från den här studien är att kärnfuran var lika bra och det är ingen skillnad på fura somvuxen i söder eller norr, på fastlandet eller på Gotland. Furans kärna är av naturen impregnerad oavsett var den växer. Det finns andra träslag som klarar sig ännu bättre, inte minst ek.
Otaliga är exemplen på grindstolpar som stått i jorden i hundra år utan att ruttna. Regelskeppet Vasa låg under vatten i 400 år och kunde bärgas i ett stycke. För användning ovan mark finns ingen tvekan om att kärnfura, lärk och andra rötbeständiga träslag är fullgod ersättning till tryckimpregnering. Dessutom kan du elda upp virket utan risk för spridning av gifter.
Resonemanget kan föras vidare i åtminstone ett led till. Av ditt närproducerade virke byggs hus och tillverkas produkter som får ett större miljövärde, jämförtmed det somproducerats av långväga material. I framtiden kommer det att finnas en prislapp på det somär närproducerat och miljövänligt. Du som redan förädlar ditt virke har anledning att se framtiden an med tillförsikt, åtminstone när det gäller efterfrågan på det somdu producerar.Om du sågar, snickrar ochhyvlar för ditt eget behov så vet du att du lämnar ditt bidrag till en bättre miljö.
Så här långt kommen i texten har jag bara pratat om det ekonomiska värdet av närproduktion och klok användning av trä. Här är det på plats att citera Johan Ranbrant i jämtländska Marieby på sista sidan här i Nysågat: När det är dags att göra bokslut så är pengarna inte den stora behållningen av livet. För mig och många andra är det viktiga vad vi lämnar vidare till kommande generationer.
På den här platsen har jag förr om åren skrivit mer om den personliga glädjen och nyttan av att såga, hyvla och snickra. Det är avstressande, inspirerande och gör gott för hälsan.Men det står inte i något motsatsförhållande till omtanke om miljön, tvärtom.Man blir bara gladare av att göra gott för andra och för naturen.
Slutligen måste jag berätta om utvecklingen i ett annat av familjens bolag. Det heter Absolicon och drivs av min son Joakim. Företaget har utvecklat solfångaren Absolicon X10 som producerar både värme och el. Den är så effektiv att den närmare ekvatorn kan svara förmerparten av energibehovet i större byggnader som sjukhus. Solfångaren har börjat tillverkas här i Härnösand och leveranserna har startat. I en framtid får vi kanske se skogsägare närproducera ekologiskt byggmaterial med hjälp av en solenergidriven Solosåg. Den dagen byter vi kanske namn på sågverket till Solsågen.

Bengt-Olov Byström

Ledare våren 2008