Hemligt flygfält öppnas för allmänheten

18 april 2012 kl 10:50

Under andra världskriget var det här en av Sveriges hemligaste platser.
Krigsflygfält 16 på Brattforsheden utanför Molkom i Värmland.
Nu är det ett kulturreservat och rustas upp med hjälp av maskiner från Logosol.

Planket på toppen av tornet döljer 12 ton betong som splitterskydd.
Hangar för flygplan maskerad till ladugård.

Uppdragen för Nysågat bjuder ofta på överraskningar. Det här var tänkt att bli ett reportage om Göran Ferner, som förädlar egen skog med hjälp av en Logosol Låks 330 ramsåg och en PH260 panelhyvel. Mycket levereras till sonen Gunnar Eklund och hans byggfirma.

     Vi tittade på såghuset med ram­sågen, cirkelsågen för blockning och hyvelmaskinen. Vi studerade virket av högsta kvalitet och diskuterade hur man bäst tillverkar råspont. På den punkten var Gunnar mycket be­stämd.
     – Råspont ska vara ohyvlad. Det minskar halkrisken när man jobbar på tak och dessutom blir virket stabilare. Att det bygger några millimeter på höjden spelar ingen roll på ett tak, förklarade han.

SÅ SKA RÅSPONT VARA

Pappa Gunnar levererar rätt sorts råspont. Med ramsågen blir måtten så bra att det inte krävs hyvling för att få samma dimensioner på varje planka. Och även om PH260 har fyra kuttrar, går det att bara hyvla not och spont och lämna råytorna orörda.
     Så långt motsvarade besöket förväntningarna. Fram till att far och son frågar om Nysågats utsände vill följa med och titta på ett av Gunnars byggprojekt.
     Färden går genom skogen. Inget avslöjar vad som väntar. Plötsligt förvandlas skogen till ett vidsträckt odlingslandskap med röda hus på av­stånd, synbart en lantbruksfastighet av större format.
     Vid skogsbrynet stannar vi för att titta på det senaste bygget. Det är ett åtta meter högt bevakningstorn uppfört enligt de ursprungliga ritningarna.

     – När flygfältet var i drift under kriget stod här flera torn, vart och ett med en luftvärnspjäs på toppen, berättar Gunnar.

TOLV TON BETONG
Det krävs stabila konstruktioner för att bära upp en luftvärnspjäs med ammunition, som skakar under eldgivning. Inte nog med det. Det som ser ut att vara ett staket är i själva verket ett splitterskydd.
     – Innanför virket finns 12 ton betong, berättar Göran.

     Det förklarar tornets grova fackverkskonstruktion. Balkar och spontat virke är av dimensioner som inte går att uppbringa i bygghandeln. Den enda rimliga lösningen var att Göran producerade exakt rätt virke från egen skog.
     – Det har varit museifolk här och inspekterat. Sågningen uppfyller de­ras krav, berättar Gunnar.
     En bit från tornet ligger även ett skyttevärn, som återuppstått tack vare samarbetet mellan far och son.

MASKERAD TILL LADUGÅRD
Efter tornet går färden vidare över heden, till det som på håll såg ut som ett lantbruk. Mitt bland bonings­ hus och ekonomibyggnader står en flygplanshangar av modernare snitt. Det byggdes efter kriget och används fortfarande av en flygklubb.
     Övriga byggnader är i själva verket avancerat kamouflage. Fönster och dörrar på ladugården är målade. Över hela långsidan sträcker sig en stor port. Ladugården är i verkligheten en flygplanshangar. Så är det även med övriga byggnader. Det är logement för manskapet, marketenteri och allt vad som krävdes för att krigsflygfältet skulle fungera.
     Från 1939 och ett par år fram­ åt byggdes 20 krigsflygfält runt­ om i Sverige. Nummer 16 på Brattforsheden var tänkt som en bakre postering. När tyskarna invaderade Norge hamnade det i front­linjen och blev en av Sveriges viktigaste försvarsanläggningar. Dåtidens propellerplan nöjde sig med gräsfält och genom att använda olika grödor, såg fältet från luften ut som ett antal åkerlappar.
     Brattforsheden användes några år efter kriget, fram till att jetplanen tog över med sina krav på asfalt. Fält 16 är idag det enda krigsflygfält som be­varats i nästan orört skick tack vare att byggnaderna användes som mobiliseringsförråd en bit in på 1980­ talet.
     Anläggningen ägs och drivs idag av en stiftelse. Genom beslut av läns­styrelsen är det sedan 2003 klassat som kulturreservat. Mer finns att läsa på www.krigsflygfalt16.se.


Du kan inte lita på vårvindarna för att torka virket ned till möbeltorrt.
– Det är biologin som gör att möbelvirke måste torkas på konstgjord väg , säger Svante Larsson som tillsammans med Leif Mattsson står bakom Sauno-torken.

Många har följt Nysågats videokurs Bygga Fönster. Nu är det bara några lektioner kvar och vi planerar för en uppföljare. Nysågat fick följa med snickaren och utbildaren Berth Olsson när han förbereder sig för nästa uppdrag: Bygga Trappa! 

Visst kan man såga fast det är vinter och kallt. Det visar den här videon från Alaska, där temperaturen ligger på - 32° C

Logosol fördjupar samarbetet med Toolbox och tar över exporten. Resultatet blir ett nytt verktygssortiment – med allt du behöver till ditt snickeri!

Nu finns ett bandsågverk av mindre modell på den svenska marknaden. Lumberlite är ett utmärkt gårdssågverk för dig som hellre vill såga med band än med kedja. Sågverket klarar timmer upp till 65 cm, och är en kompetent lillebror till Logosols bandsågverk LM Pro.

Gillar du att berätta om dina byggprojekt? Nu kan du göra det för en träintresserad publik på Nysågat.se!

Den största nyheten på Nysågat.se är att du som läsare kan bli medlem. Som medlem kan du aktivt skriva, tipsa och blogga på Nysågat. Eller varför inte sälja eller köpa begagnade maskiner eller trävaror i forumet?

Solosågen finns i många olika miljöer. Nyligen gick den första orden till Palestina. Vi hälsar på i snickeriet där framtidstron är stark.

Stockholms skärgård i början av oktober. Höstens vackraste dag. Vice riksbankschef Lars Nyberg rattar båten ut till familjens sommarö sedan 40 år med Logosols grundare Bengt-Olov Byström. Det som förenar dem är att båda är ekonomer och lika passionerade av trä.

När drottningmodern från Bhutan kom på Sverige-besök för att lära mer om ekologiskt byggande var Solosågen en av höjdpunkterna. Arkitekten Anders Nyquist tog hand om följet och visade sin ekoby med tillhörande sågbänk.

Maggie och Jim Birley köpte en nedlagd kolgruva för att bygga sitt drömhus. Eftersom 25 hektar skog ingick i affären, investerade de även i ett sågverk för eget bruk. Idag driver paret ett företag med nio anställda och har startat ett projekt som ska förändra hela det skotska skogsbruket.

– Jeg regner ikke på hva jeg kan tjene på saga. For meg er det et spørsmål om hvor mye jeg sparer.
Med det som utgangspunkt mener Dan Hjorteseth at det ikke tok lang tid før hans halvpart av investeringen i en gårdssag var spart inn.

Nysågat har besökt Dakin-Flathers i England, vi fick se deras fabrik och vi träffade grundaren Oliver Garside.

Den tradisjonelle gårdssaga forsvinner med kårkallen. Men en ny type gårdssag er på vei inn på landsbygda.

Storbritannien är sedan flera hundra år i huvudsak ett stort kalhygge och den skog som finns har ett oförtjänt dåligt rykte. Istället för att bruka den skog man har, importeras stora mängder från bland annat Sverige.
– Det som saknas i Skottland är kunskap om hur man brukar och förädlar skog, säger Jim Birley.

Av en enda björk blir det många skåp och andra snickerier. Det vet Lars Nyberg, som gärna jobbar i sin snickarverkstad på familjens sommarö i Stockholms skärgård.

Som alla hobbysnickare vet, är det inte helt lätt att få tag i bra slöjdvirke. För den som ställer höga krav, blir det ofta till att importera, inte minst från USA där hobbysnickrandet är utbrett och de attraktiva träslagen många. Men även i Stockholms skärgård kan man göra fynd...

Jag är stolt morfar och farfar. Förutom att det är fantastiskt med barnbarn, väcker det minnen från när deras föräldrar var små. Jag minns Mattias, idag produktchef här på Logosol. Under en lång period kom han nästan dagligen hem från dagis med flygplan som han byggt av bräder. Efterhand fyllde hans konstruktioner alla väggar i vår gillestuga. En del var riktigt praktfulla och dekorativt målade skapelser.

För dig som driver egen verksamhet är det extra intressant att skapa ett eget konto på Nysågat.se. En av fördelarna är att du direkt kan marknadsföra ditt företag, helt utan kostnad.

På tunet til familien Bergum står det laftete hus som generasjoner har levd og virket i. Slike fine og staselige tømmerbygninger er fantastisk flotte å se på og en kan fornemme historiene som ligger i disse husa.

Close