Hemligt flygfält öppnas för allmänheten

18 april 2012 kl 10:50

Under andra världskriget var det här en av Sveriges hemligaste platser.
Krigsflygfält 16 på Brattforsheden utanför Molkom i Värmland.
Nu är det ett kulturreservat och rustas upp med hjälp av maskiner från Logosol.

Planket på toppen av tornet döljer 12 ton betong som splitterskydd.
Hangar för flygplan maskerad till ladugård.

Uppdragen för Nysågat bjuder ofta på överraskningar. Det här var tänkt att bli ett reportage om Göran Ferner, som förädlar egen skog med hjälp av en Logosol Låks 330 ramsåg och en PH260 panelhyvel. Mycket levereras till sonen Gunnar Eklund och hans byggfirma.

     Vi tittade på såghuset med ram­sågen, cirkelsågen för blockning och hyvelmaskinen. Vi studerade virket av högsta kvalitet och diskuterade hur man bäst tillverkar råspont. På den punkten var Gunnar mycket be­stämd.
     – Råspont ska vara ohyvlad. Det minskar halkrisken när man jobbar på tak och dessutom blir virket stabilare. Att det bygger några millimeter på höjden spelar ingen roll på ett tak, förklarade han.

SÅ SKA RÅSPONT VARA

Pappa Gunnar levererar rätt sorts råspont. Med ramsågen blir måtten så bra att det inte krävs hyvling för att få samma dimensioner på varje planka. Och även om PH260 har fyra kuttrar, går det att bara hyvla not och spont och lämna råytorna orörda.
     Så långt motsvarade besöket förväntningarna. Fram till att far och son frågar om Nysågats utsände vill följa med och titta på ett av Gunnars byggprojekt.
     Färden går genom skogen. Inget avslöjar vad som väntar. Plötsligt förvandlas skogen till ett vidsträckt odlingslandskap med röda hus på av­stånd, synbart en lantbruksfastighet av större format.
     Vid skogsbrynet stannar vi för att titta på det senaste bygget. Det är ett åtta meter högt bevakningstorn uppfört enligt de ursprungliga ritningarna.

     – När flygfältet var i drift under kriget stod här flera torn, vart och ett med en luftvärnspjäs på toppen, berättar Gunnar.

TOLV TON BETONG
Det krävs stabila konstruktioner för att bära upp en luftvärnspjäs med ammunition, som skakar under eldgivning. Inte nog med det. Det som ser ut att vara ett staket är i själva verket ett splitterskydd.
     – Innanför virket finns 12 ton betong, berättar Göran.

     Det förklarar tornets grova fackverkskonstruktion. Balkar och spontat virke är av dimensioner som inte går att uppbringa i bygghandeln. Den enda rimliga lösningen var att Göran producerade exakt rätt virke från egen skog.
     – Det har varit museifolk här och inspekterat. Sågningen uppfyller de­ras krav, berättar Gunnar.
     En bit från tornet ligger även ett skyttevärn, som återuppstått tack vare samarbetet mellan far och son.

MASKERAD TILL LADUGÅRD
Efter tornet går färden vidare över heden, till det som på håll såg ut som ett lantbruk. Mitt bland bonings­ hus och ekonomibyggnader står en flygplanshangar av modernare snitt. Det byggdes efter kriget och används fortfarande av en flygklubb.
     Övriga byggnader är i själva verket avancerat kamouflage. Fönster och dörrar på ladugården är målade. Över hela långsidan sträcker sig en stor port. Ladugården är i verkligheten en flygplanshangar. Så är det även med övriga byggnader. Det är logement för manskapet, marketenteri och allt vad som krävdes för att krigsflygfältet skulle fungera.
     Från 1939 och ett par år fram­ åt byggdes 20 krigsflygfält runt­ om i Sverige. Nummer 16 på Brattforsheden var tänkt som en bakre postering. När tyskarna invaderade Norge hamnade det i front­linjen och blev en av Sveriges viktigaste försvarsanläggningar. Dåtidens propellerplan nöjde sig med gräsfält och genom att använda olika grödor, såg fältet från luften ut som ett antal åkerlappar.
     Brattforsheden användes några år efter kriget, fram till att jetplanen tog över med sina krav på asfalt. Fält 16 är idag det enda krigsflygfält som be­varats i nästan orört skick tack vare att byggnaderna användes som mobiliseringsförråd en bit in på 1980­ talet.
     Anläggningen ägs och drivs idag av en stiftelse. Genom beslut av läns­styrelsen är det sedan 2003 klassat som kulturreservat. Mer finns att läsa på www.krigsflygfalt16.se.


Varför ska man såga sitt virke när det finns färdigt att köpa? För att byggvaruhusen bara har standard och inte det som sätter karaktär på huset. Fråga Björn Christiernsson, han har just köpt sitt andra sågverk från Logosol för att tillverka sju meter långa balkar.

Kjell kampe levde det liv som många drömmer om, med jobb och bostad mitt i smeten i centrala Stockholm. Sedan snart fem år bor han  på landet, med två hästar, två katter och ett sågverk. – Jag har hittat meningen med livet, säger han.

Nu är den här. En starkare och snabbare elsåg som gör Solosågen ännu bättre. Modellen lanseras lagom till sågsäsongen och efter innovativa insatser från Logosols produktutvecklare har maskinen fler fördelar än komponenter.

Vilket är det bästa sättet att lära sig använda en Solosåg?

    – Att titta på Logosols filmer och börja såga, svarar Kjell Rogström som bor i byn Larsarvet strax utanför Falun.

Fota och berätta om ditt bästa byggprojekt i sommar och vinn en snickaryxa från Gränsfors bruk!

Ända sedan 1930-talet har det funnits ett snickeri nära Karlaplan mitt inne i Stockholm.
Det drivs i fjärde generation av Anders Trobell och Johan Wilén under namnet Snickeri Innerstaden.
Båda har samma dröm: Att kunderna beställer exklusiva humidorer med elegant intarsia.

Nu lanseras fjärde generationen av Logosols storsäljande fyrkutterhyvel PH260.
Men vad döljer sig under skalet av ny design?
Den gamla beprövade PH260.

Vill du överraska dina nära och kära med en riktigt fin julklapp? Bygg en gammaldags vedkälke. Här får du ritningarna gratis.

Alla som sågar sitt eget virke är lika fascinerade av samma sak: Förvandlingen av skrovliga stockar till släta plankor.
Formgivaren Anton Alvarez fångade det magiska ögonblicket i en bänk som visades under London Design Week i slutet av september.

Följ med hem till författaren och timringsmästaren Sven-Gunnar Håkansson i Lomsjö, Åsele. Han visar upp sina timrade projekt på gården, delar med sig sina bästa timringstips och berättar om nyutgåvan av boken “Från stock till stuga”.

Vad väljer svenska folket – avkoppling i en engelsk park eller i en omväxlande skog, varsamt anpassad för rekreation? På Sveriges Lantbruksuniversitet i skånska Alnarp satsar man på skogen.

Många drömmer om att skapa sig en försörjning med maskiner från Logosol.
Peter Andersson i östgötska Vreta Kloster har gjort det.
– Det viktiga är inte maskinerna utan affärsidén och försäljningen, säger han.

Anders Lennartsson började timra för drygt tio år sedan. Resultatet är en fjällstuga på 100 kvadratmeter. Bland annat.
– Utan sågverket hade vi aldrig haft råd med det här, säger han och hustrun Anna-Lena nickar instämmande.

Logosol presenterar ett innovativt tillägg till fyrkutterhyvel PH360.
Det är en femte kutter med multifunktion.
– Med femte kuttern kan hyveln i ett moment producera komplexa ämnen för t ex fönstertillverkning, säger Logosols produktchef Mattias Byström.

Vackra och värdefulla skivor av ek, producerades under en solig förmiddag när Mattias Byström, produktchef på Logosol, körde Big Mill med 120 cm svärd.

Bröderna Bertilsson utanför Marma i norra Uppland driver en minst sagt diversifierad verksamhet.
De erbjuder bland annat sågning, hyvling och datasupport.
– Vi är lite av den moderna tidens bysmedja, säger Harry, den äldre av bröderna.

David Torstensson visste tidigt vad han skulle bli när han blev stor.
– Gav man David några brädlappar och spikar så var han nöjd, minns pappa Bengt.
Idag driver son och far ett företag tillsammans, Orust Träverkstad i Svanesund.

Nya Solohyveln SH410 blev en omedelbar succé när den presenterades i höstas.
Men inte för att den är snäppet större än originalet SH230.
– SH410 är tre maskiner i en, säger produktchefen Mattias Byström.

Under andra världskriget var det här en av Sveriges hemligaste platser.
Krigsflygfält 16 på Brattforsheden utanför Molkom i Värmland.
Nu är det ett kulturreservat och rustas upp med hjälp av maskiner från Logosol.

Träden som Dagmar fällde måste ut ur skogen i sommar, annars hotar böter.
Men hur fraktar man enstaka träd över stock och sten på ett enkelt sätt?
Logosol har lösningen, en smart lunnarvagn för fyrhjulingar.

Close