En pytteliten insekt hotar mer skog än vad stormen Dagmar fällde.
Granbarkborren.
– Det är en mycket snabb process. Om ett levande träd angrips så är det dödsdömt efter 5–6 veckor, säger Åke Lindelöw, fältentomolog och forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Uppsala.

– Måttliga angrepp av barkborre påverkar inte virkets hållfasthet men leder till att det blir nedklassat, säger Åke Lindelöv, forskare om skadeinsekter och koordinator av övervakningen av barkborrar i Sverige.

Barkborren med spåren i barken som den lämnar.

Vedstekelns larver överlever sågning och torkning.

Åke Lindelöw koordinerar övervakningen av granbarkborrar i Sverige. Insekten tillhör ett
växande släkte av olika barkborrar. Det blir fler arter för varje år genom ofrivillig import från andra länder.
     – I Sverige finns idag 87 arter av barkborrar. Den senaste, lärkborren, upptäcktes i Skåne i somras, berättar han.
     Han påpekar att det varken är möjligt eller önskvärt att dammsuga skogen på insekter. I rimligt antal är även granbarkborren en viktig del av ekosystemet. Men under vissa förhållanden kan borrarna bli så många att de hotar stora ekonomiska värden.

KRÄVER FÄRSK VED
Stormen Dagmar skapade perfekta förutsättningar för tillväxt. Efter en stormfällning finns det mycket färsk ved som borrarna utnyttjar för sin förökning. Om den inte snabbt transporteras ut ur skogen, så blir det fest för barkborrarna. Omfattande föryngring kan i sin tur leda till att de försöker angripa träd på rot.
     Granbarkborren svärmar i maj­ juni. Andra arter gör det tidigare eller senare. Exakt när beror på platsen och temperaturen.
     Granbarkborrens hannar borrar sig in i barken på granar, gör parningskammare och lockar till sig ho­nor med ett doftämne, feromon. Även andra hannar lockas av doften.
     Borrarna är sparsmakade. Förökningen kräver färsk ved och efter första säsongen är träden ointressanta.

TAR HJÄLP AV SVAMP
Anledningen till att insekterna i första hand väljer fallna träd, är att de först måste döda levande träd för att äggen ska kunna utvecklas till larver och en ny generation insekter. Det har ett högt pris eftersom de måste vara många som borrar sig in. Det blir tätt mellan larverna och risk för att maten tar slut.
     Insekterna får hjälp av en svamp för att döda träden. Svampen är känd som blånad. Den täpper till splintveden och stoppar vattentransporten.
     Om vädret är gynnsamt kan både föräldrarna och den nya generationen svärma även senare under sommaren och lägga ägg istället för att övervintra.
     Det finns andra arter som orsakar liknande skador. Vedborren är vanlig och känns igen på vitt borrmjöl, svar­ ta ingångshål och små svarta gångar. Svärtan orsakas av en svamp. Med dagens sorteringsregler blir virket nedklassat till brännved.

INGET FEL PÅ VIRKET
– Måttliga angrepp påverkar inte virkets hållfasthet. Det går utmärkt att använda som konstruktionsvirke, om man inte accepterar skadorna på synligt trä, säger Åke Lindelöw.
     Men hur ska man bekämpa bark­borrarna?
• Färskt, grovt virke med bark måste transporterat ut ur skogen under våren. Enligt lag ska det ske senast 1 juli i södra Sverige och 15 juli i norra, men ju snabbare, desto bättre.
• Träd med så bra rotkontakt att vattentransporten fortfarande fungerar kan ligga kvar längre.
• Levande träd som angripits ska avverkas och avlägsnas ur skogen, vilket kallas sök­ och plockmetoden.
• Feromonfällor har begränsad och dåligt dokumenterad effekt, även om de fångar många insekter.
Eftersom det handlar om relativt små mängder stormfällda träd på de flesta håll i landet, lönar det sig sällan att anlita en entreprenör och sälja virket. En vettigare lösning för den som har eget sågverk är att förädla virket själv, för eget bruk.

SÅ UPPTÄCKS SKADOR
Men hur upptäcker man att levande träd är angripna av granbarkborre?
     – När hannarna borrar sig in så bildas ett kanelfärgat pulver. Det lägger sig som en ring runt trädet på marken. Dessutom kan man titta efter kåda och små hål på stammen, svarar Åke Lindelöw.
     De avverkade träden ska snabbt barkas eller sågas, annars utvecklas nästa generation insekter. Under svärmningen kan en del barkborrar flyga så långt 20–30 kilometer, även om de inte flyger längre än nödvändigt till närmaste lämplig träd eller virkesbit.
     Han påpekar att det finns andra insekter som orsakar större skador.
     – Jag lät några stockar ligga obarkade över en sommar och sedan sågade jag upp dem på en Solosåg, be­rättar han och visar resultatet.

ANDRA SKADEGÖRARE
Provbiten är full av stora hål. Skadegöraren är skalbaggen tallbock. Den lägger ägg i mitten av juni. I juli svärmar en annan insekt med förkärlek för färskt virke. Det är vedstekeln. Larverna äter sig genom veden och täpper gångarna efter sig med gnag­ spån. Vid en hastig anblick syns inte gångarna. Larverna överlever sågning och lufttorkning.
     – Det finns rapporter om att vedsteklar gnagt sig ut genom tapeter och flugit iväg, berättar Åke Lindelöw.
     Det finns alltså goda skäl att snabbt ta hand om skadade träd. Och att själv förädla virket för att få större nytta av det än som brännved.

Hela landet drabbades av stormen Dagmar – Små volymer gör det lön…

Sågar stormfälld skog

Big Mill System

Solosågen M8

Bandsågverk LM Pro