Att Alexander Wikström numera kan kalla sig möbelsnickare är resultatet av ett soffbord på Blocket. Hur svårt kan det vara, frågade han sig och satte igång. På tredje försöket blev han nöjd. De två första borden sålde hans sambo på nätet. Nu bygger han möbler på heltid, för hand, och gärna i ek.

Verkstaden i Landvetter är inte stor, inte mycket större än ett ordinärt villagarage. Men här tillverkas möbler som låter tala om sig, långt bortom de närmsta grannarna. Men ett matbord signerat Alexander Wikström går inte att hämta direkt från lagret, det måste först beställas och tillverkas. Och trots att han precis sadlat om från att beräkna vikt och balans på flygplan till att snickra bord på beställning är det drygt tre tusen som följer honom på Instagram, varav många själva är snickare.

– Kul att folk är nyfikna och vill betala för det jag gör, säger han.

Det började med en annons för ett soffbord som hans sambo såg på Blocket. Kan själv, tänkte Alexander och tog fram verktygen. Till saken hör att jobbet på Landvetters flygplats inte längre kändes så lockande, han ville bort från kontoret och göra något som han tyckte om och kunde tänka sig att lägga ner sin själ på. De två första borden blev inte riktigt som han hade tänkt sig. Det tredje däremot, blev han nöjd med. Ändå sålde hans sambo snabbt även de båda andra borden.

– Jag insåg att det kunde finnas lite ekonomi i möblerna, berättar Alexander.

Men med heltidsarbete och familj med två barn tog det ytterligare en tid innan beslutet att helt byta yrkesbana kunde fattas. Till dess måste han först se om det fanns bärkraft i tanken på en ny yrkesbana. Han behövde också maskiner och virke. Och, som sagt, en lokal.

BESTÄLLNINGAR VIA NÄTET

På nätet fanns också mycket att lära om möbelsnickeri och virkesval. Här fanns även kurser och kunniga snickare med lång erfarenhet att dela med sig av. Med en ny hemsida som fönster tog det heller inte lång tid innan antalet beställningar hade ökat. Och när väl den egna verkstaden – som Alexander byggt med hjälp av sin bror – hade tagits i bruk kände han sig vid det gångna årsskiftet mogen att ta steget fullt ut.

– Nu rullar det på ganska hyfsat, säger han belåtet och visar runt bland maskiner, halvfärdiga bord och grova plankor i ädla träslag som står lutade mot väggen.

Det har redan hunnit bli ganska trångt i lokalen, och på önskelistan finns både bandsåg, pelarborr och ett separat virkesförråd. På arbetsbänken väntar ett bord av vitek på en sista handpåläggning. I ett hörn ligger även en riktig guldklimp, en bit svartek som tillbringat de senaste 8 000 åren i någon närbelägen tjärn.

Favoritvirket är ek och alm. Fruktträd fungerar också bra. En dröm är att få tag på en riktigt grov ask, gärna med en diameter på 100 centimeter som han kan göra ett matbord av åt sig själv, den dag då barnen slutat slå med skeden i bordsskivan.

– Jag får tips på virke från flera olika håll, berättar Alexander. Bland annat känner jag arborister som i sitt arbete ofta dyker på grova gamla träd som jag kan använda. På det viset fick jag nyligen tag på ett vildvuxet plommonträd med en bredd på 60 centimeter.

KLASSISK INSPIRATION

Men en gammal ekstock är tung och ohanterlig. Ibland kan den sågas upp på plats men ofta måste han anlita en kranbil för att få hem den till verkstaden där den får ligga och torka. När den sedan ska sågas upp använder han en Logosol Big Mill med ett 150 centimeter långt svärd.

– Då kan jag relativt lätt såga en stock med en diameter på 135 centimeter, förkunnar han. Och det kan göras lika enkelt här hemma som där trädet råkar befinna sig. Alexander låter sig gärna inspireras av klassisk amerikansk möbeltradition med så kallad live edge som tar till vara på plankans naturliga form. Japansk låsteknik är en annan inspirationskälla. Beställare kan vara medelålders par från Stockholm med höga krav och utflugna barn. Det är inte ovanligt att kunden under perioder även vill vara med när bordet växer fram.

Men väntetider och beställningar styrs av tillgången på torrt virke. Det kan dröja innan ett lämpligt träd är färdigt att börja bearbetas. Det måste först ligga utomhus, sedan torkas till cirka åtta procent för att därefter acklimatisera sig till klimat och temperatur i verkstaden.

– Det är bra om kunden förstår sig på trä, då kan man undvika onödiga diskussioner, konstaterar Alexander. Minsta väntetid är tre månader. Men det kan ta ända upp till två år innan det virke jag får går att använda. Många kunder tenderar att ha lite bråttom.

DEKORATIV FOGTEKNIK

De sprickor som alltid uppstår i grova plankor måste emellertid stabiliseras innan man kan gå vidare. Alexander använder då en fogteknik som är vanlig i USA men mer sällsynt i Sverige. Han fäller in en låsbit, till exempel i form av en fjäril eller en ros, med exakt passform som håller ihop plankan eller plankorna.

– Det kan göras väldigt dekorativt, där bitar i metall eller andra träslag används, förklarar Alexander. Underredet kan sedan utformas på olika sätt, allt efter kundens önskemål, i trä eller gjutjärn.

Några ”nästa steg” finns inte inlagda i Alexander Wikströms kalender. Han tycker sig ha uppnått så mycket under kort tid att han inte känner sig stressad. Men på sikt vill han gärna lära sig mer, som att göra mindre saker, gärna skåp och lådor där han får utveckla sin teknik med handverktygen.

HYVLA PLOMMONTRÄD

En dröm, erkänner han emellertid, är att få sätta hyveln i ett fint gammalt plommonträd han sparat, sågad i hans Big Mill. Av virket vill han snickra något slags gesällprov. Gärna ett kabinettskåp med snygga fogar och vackra dörrar.

– Det är det finaste träd jag någonsin sågat, försäkrar Alexander. Då ska det också användas för ett särskilt ändamål.

Solosåg M8
Om du inte sågat förut är M8 det perfekta alternativet. Du kommer igång snabbt och en Solosåg är verkligen enkelt att använda. Redan första dagen kommer du att ha producerat en rejäl stapel med plank och brädor.